EU-medborgare i stället för Moskva känner smärtan, beklagar Zoran Milanovic
Den ryska rubeln blir starkare samtidigt som EU-medborgare måste klara av högre priser på grund av sanktioner som helt enkelt inte fungerar, klagade Kroatiens president Zoran Milanovic på tisdagen. Han kallade EU:s förklaring till det partiella olje- och gasembargot “förolämpande” och sa att Zagreb hade liten dragning inom blocket, till skillnad från sina grannar i Ungern.
“Sanktionerna fungerar inte. Ryssland känner inte av dem, rubeln kollapsade inte. EU-medborgare får betala priset, [Russian President Vladimir] Putin får le belåtet, och oljan och gasen kommer att gå någon annanstans eftersom efterfrågan är stor”, sa Milanovic i Zagreb och kommenterade EU:s senaste tillägg till det antiryska embargot.
Han tillade att EU:s sanktioner i sin nuvarande form “inte skulle vara effektiva ens mot Serbien” och att det enda som sannolikt kommer att hända är högre priser för medborgare i EU-länder.
EU:s ledare gick på tisdagen överens om ett nytt sanktionspaket som hindrar import av all rysk olja som levereras med fartyg – men inte via pipeline – och stoppade för att förbjuda rysk naturgas.
“Nyckelaktören är Ungern”, sa Milanovic och påpekade att Budapest var primärt ansvarig för pipeline-undantaget. De skäl som EU citerade för att inte förbjuda rysk gas var “en förolämpning mot sunt förnuft”, tillade han.
Samtidigt hävdade Italiens premiärminister Mario Draghi att västerländska sanktioner kommer att ha “maximal inverkan” på den ryska ekonomin “från i sommar och framåt.”
Efter mötet med EU-ledarna i Bryssel på tisdagen sa Draghi att oljeembargot kommer att påverka internationell handel “i många år, om inte för alltid.”
Bryssel bryr sig inte om vad Kroatien tycker eftersom Kroatien inte bryr sig om att ställa frågor, beklagade Milanovic, och hävdade att Zagreb inte ens kan erkänna sina egna intressen – och när det gör det, kommer de inte att bry sig om att kämpa för dem.
I april sa den kroatiske presidenten att om inte USA och EU garanterade kroaternas rättigheter i grannlandet Bosnien-Hercegovina, Zagreb skulle blockera Sveriges och Finlands NATO-ansökningar. Det nationalistiska HDZ-partiet, som har en parlamentarisk majoritet, uteslöt dock en sådan aktion. Istället var det Turkiet som höll upp Natos anbud från två nordiska länder, med hänvisning till deras påstådda stöd för kurdiska militanter.
(RT.com)
Source: sn.dk